P4 Granskar

År 2010 åkte räddningstjänsterna runt om i landet ut på drygt 10 000 larm där människor fått hjärtstopp och ambulansen var för långt borta. Larmen kostade sammanlagt tio miljoner kronor. På några få platser i landet fungerar de här sk IVPA -larmen perfekt.Men på många andra platser får inte brandmännen åka. Där tjafsar poltikerna om vem som ska betala. I Västerås lever den 38-årige fembarnspappan Fredrik Eriksson. Han fick en hjärtattack i helt fel landsting. Men han är brandman och fick akuthjälp av kunniga kolleger, annars hade han inte levt idag. En som verkligen har tumme med Fru Fortuna är 38-årige fembarnspappan och brandmannen Fredrik Eriksson i Västerås. Trots att han bor i just Västmanland. Fredriks hjärta stannade i en hockeyrink i slutet av januari. han hade kunnat vara död idag men dom andra som var med och spelade var också brandmän som behärskade hjärt- och lungräddning. Nu finns det redan idag områden i landet där samarbetet mellan landsting, kommuner och räddningstjänst fungerar riktigt bra.

P4 Granskar är i London: På väg till Scotland Yard och polischefen som är högste ansvarige för hela säkerhetsarbetet med OS i sommar kommer jag förbi Buckingham palace och där övar en militärorkester ute på gården. Jag har ännu inte sett några tecken på att det är olympiska sommarspel i den här stan om bara några månader. Den vanlige londonbon verkar ta det hela med knusende ro. Men en tydlig förändring syns i gatubilden. Det är poliser och militärer överallt. När London fick spelen, 2005 var den totala budgeten 26 miljarder kronor. Idag ligger den på 102 miljarder och säkerhetsarbetet totalt på elva miljarder kronor. Olympic Park är området där många arenorna finns. Där ska också de aktiva och ledare bo. Många av arenorna kommer att finns kvar efter OS. En del kommer att monteras ned, helt eller delvis, och sättas upp någon annanstans i England. P4 Granskar fick en guidad busstur i området. Av säkerhetsskäl fick vi dock inte lämna bussen. Våra bilder fick helt enkelt tas från bussen. Tack vare pressavdeln

Söndag den 29 januari sändes P4 Granskar om hur de som blivit långvarigt sjuka efter borreliasmittade fästingbett inte fått den vård och den behandling som krävs för att de ska bli friska. Efter programmet har vi tagit emot mängder av mejl från tacksamma. Vi fick också några få men mycket kritiska mejl från läkare som anser att P4 Granskar tagit heder och ära av dem och gjort reklam för privata lurendrejare. Idag har vi en mycket förkortad programtid på grund av melodifestivalen så därför ska vi vidareutveckla några av synpunkterna från det förra programmet. Vi har bjudit in vår argaste kritiker, Göran Ahlgren, urolog och cancerkirurg på MAS i Malmö. Vi samtalar om att stora, långvariga antibiotikadoser riskerar att göra patienten resistent mot antibiotika. Vi talar också om att det inte är tillräckligt vetenskapligt bevisat att borreliabehandlingen utomlands botar patienterna, enligt Göran Ahlgren.

Tusentals människor lider svårt utan att få någon hjälp av den svenska vården. Efter åratal av fruktlösa försök att bli behandlade vänder de sig utomlands och där blir de botade. Men den dyra vården får patienterna själva betala eftersom den inte erkänns av Socialstyrelsen. Där avfärdar man den lyckade behandlingen som farlig och ovetenskaplig. Varje år får runt 10 000 människor i Sverige borrelia efter att ha bitits av fästingar. Nästan alla söker vård och botas med en kort anitbiotikakur direkt. Men det är också många som inte söker vård akut utan infektionen får fäste i deras kroppar. De drabbas såsmåningom av kronisk borrelia. En sjukdom som, enligt Socialstyrelsen, inte existerar. Om en patient inte blir frisk efter en antibiotikakur på max trettio dagar så är diagnosen felaktig, menar Socialstyrelsen. Men i Tyskland och Norge ges antibiotika i upptill ett år och patienterna blir friska. 2008 var ett tufft år för Andreas, 45-årig hantverkare. Hans pappa gick bort, han hade det stressigt på jobbet, småb

Mängder av barn i Sverige sätts i särskola på helt felaktiga grunder. Kommunerna gör undermåliga utredningar som leder till att barn som skulle kunna gå i vanlig skola med extra stöd istället placeras i särskola under hela sin skoltid. När sen barnen söker till gymnasiet har de tre inriktningar att välja på, i den vanliga skolan har barnen hundratals val. En felaktig placering i särskola ger barnen en mycket sämre start i livet.Nu har Skolinspektionen granskat över 1 200 utredningar i 58 kommuner och domen över kommunerna är stenhård.Trots att kommunerna misskött sig i många år finns det bara ett enda rättsfall och det är inte ens avgjort. P4 granskar särskoleplaceringarna utifrån 18-årige Mickael Korhonen som anmält två kommuner och nu kämpar för att få sitt liv tillbaka. Mickael Korhonen bor i Säffle i Värmland. Han är ett av många barn i Sverige som felaktigt placerats i Särskola. I åtta år tvingades han gå i en skolform där han inte alls hörde hemma. Mickaels start i livet blev inte den bästa: Hans förä

Pensionssystemet är näst intill omöjligt att begripa. Det går inte för en arbetande människa att få veta hur stor pensionen blir den dagen det är dags. Det hävdar en av landets skickligaste finansanalytiker. De 1,8 miljoner svenskar som redan är pensionärer anser sig lurade på hundratals miljarder kronor och vill ha kompensation nu. Men politikerna vill istället att vi alla, även dagens pensionärer, tar ansvar för att det finns pengar i systemet även i framtiden. Dagens system har en flytande pensionsålder och nu arbetar hela etablissemanget hårt för att vi som jobbar inte ska ta ut vår pension förrän vi fyllt 68 eller 69 år. Då kan samhället ha råd att betala våra pensioner. När de fem pensionärsorganisationerna i landet gick samman och ordnade ett seminarium för sina medlemmar om pensionssystemet så var många i publiken inte alls nöjda utan snarare frustrerade. De hade kommit dit med en massa frågor men dom fick inte många svar, summerade PRO:s ordförande Curt Persson. Under dagen är det bara en enda av d

2003 fick vi ett nytt pensionssystem. men redan sitter en ny utredning för att förändra systemet. Var femte invånare i Sverige är pensionär. Hälften av dem lever under mycket knappa förhållanden medan de flesta av de andra har det relativt bra, ekonomiskt. Det skiljer mycket och det ställer också till det och gör att systemet ses som orättvist av många. Idag beskattas landets pensionärer mer än vi som jobbar. Så är det inte i ett enda av västvärldens övriga länder. De medborgare som idag är över 73 år och har kvar de gamla ATP-pensionerna har förlorat mycket de senaste åren. Deras pensioner har urholkats. Landets kanske störste expert på pensioner är den idag 90-årige Berthel Nordström som under många år arbetat för att förbättra de ekonomiska förhållandena för alla äldre och han ser extrema skillnader mellan de fattigaste och de rikaste pensionärerna. Berthel Nordström har daglig kontakt med de flesta toppolitiker men han är trött på att få verkligen vet vad de pratar om när de pratar om pensionerna. Märta

Det sjuder av liv i många av de gamla gruvorterna i Bergslagen. I Norberg i norra Västmanland, strax söder om Dalagränsen skrevs i veckan en avsiktsförklaring, ett bindande avtal mellan kommun, gruvprospekteringsföretag och länsstyrelse om en framgångsrik och hållbar etablering av gruvnäringen. Det är med något undantag nästan 40 år sen Bergslagens gruvor stängdes och då var det kris i hela branschen. Dagens mjölkkossor LKAB och Bolliden i norr förlorade hundratals miljoner varje år. Sen dess har det hänt saker. Idag är världsmarknadspriset på järnmalm mångdubbelt högre än nånsin och LKAB har blivit statens största mjölkkossa. I Norberg, i norra Västmanland, råder idag närmast Klondykefeber. Men det är inte guld det handlar om - utan järn. Det pågår prospektering för att inom några år öppna många av de gamla järnmalmsgruvorna i Bergslagen. Bergslagen är inte egentligen ett geografiskt tydligt avgränsat område men det sträcker sig från Filipstad i Värmland i väster till Västerås i Västmanland i öster och frå

Vi svenskar lever mitt i Vodkabältet. Ett bälte från den ryska östkusten till den kanadensiska västkusten. Inom det här bältet dricks det mycket sprit och det finns ett stort intresse för allt som har med sprit att göra. På Nätet hittar vi tiotusentals inlägg om var man köper den billigaste spriten, hur mycket man får ta med sig över gränsen, vad som händer om man åker fast, hur länge stannar sprit i kroppen, var går gränsen för rattfylla osv osv. Tullen har inte en chans att hitta all smugglad sprit. Det är i Helsingborg smugglarna kommer in men där prioriteras narkotikan, berättar Bengt Andersson, chef för gränskontrollgruppen i Helsingborg. Han vill att politikerna släpper ölen fri. -Då skulle vi ha en chans att kunna hinna ta de stora fiskarna, menar han. Följ med till Europas största Taxfreebutik. Det är Bordershopen i tyska Puttgarten. En hel gammal färja har blåsts ur och fyllts med fyra våningar godis, sprit, vin och öl. Där handlar smugglarna och de som kommit för att de ska ha bröllop eller någon

Sen 36 år pågår en konflikt i nordvästra Afrika som ingen vill lösa. Som FN gett upp om. Som EU inte vill kännas vid och som den svenska regeringen inte vill tala om. När kolonialmakten Spanien lämnade Västsahara 1975 innebar det inte att Västsahara blev ett fritt eget land. Det innebar istället att grannen i norr, Marocko, omedelbart ockuperade grannen i söder. En väpnad konflikt bröt ut mellan ockupationsmakten och gerillarörelsen Polisario. Hundratusentals människor flydde och samlades upp i stora flyktingläger i Algeriet. 1991 lyckades FN få till en vapenvila och lovade folket i Västsahara en folkomröstning om framtiden. Sen dess har ingenting hänt. I all fall inte för freden. Däremot har Marocko byggt en minerad mur tvärsigenom Västsahara och flyktingarna i Algeriet sitter fast i lägren. Mycket påminner om Mellanöstern och konflikten Israel - Palestina men den konflikten hör vi om i stort sett varje dag. Västsaharakonflikten vill ingen prata om. I våras reste Frej Winge, Elin Andersson och Anna Hakami fr